Det var exakt en vecka sedan jag kom hem. Tiden har varit ett mysterium hela veckan och jag har inte en enda minut eller sekund varit uttråkad eller inte haft något att göra. Det har varit fullt upp och jag har knappt hunnit slappna av. Jag har egentligen inte haft så mycket planerat på dagarna, men ändå har det hänt saker varenda dag.
Jag kom hem förra fredagen och hela förra helgen hände det saker hela tiden. Jag uppbokad varje sekund, kändes det som. Jag bara flög fram och tillbaka mellan ställen. Både jobbigt och roligt. Det blev så mycket på en gång, jag var van att umgås med en person, inte femtio olika personer på på bara tre dagar. Så på måndagen var jag bara med mig själv. Jag hade ärenden att uträtta på Odenplan på morgonen. När jag var klar där vid tio så bestämde jag mig för att gå till Rådmansgatan och ta tunnelbanan hem därifrån, men när jag kom dit kände jag för att fortsätta gå. Så jag gick Svevägen, förbi Hötorget ner till fontänen vid plattan. Svängde vänster in på Hamngatan och sedan höger på Regeringsgatan. Jag tog sedan lilla Kocksgränd och hamnade i Kungsträdgården. Där stod jag mitt i solen och bara njöt av hur vackert allt var samtidigt som jag kollade på alla fina skridskoåkare. Jag fortsatte sedan mot slussen, men svängde in i Gamla Stan, förbi livrustkammaren och slottet. Jag kom sedan till Stortorget och satte mig på fiket Chokladkoppen som visade sig var underbart mysigt. Dessutom var personalen trevlig och min vita varma choklad var himmelsk. Kanske lite för söt, men ändå galet god!
Efter min fika fortsatte jag hemåt. Jag gick till slussen och sedan Götgatsbacken över till älskade söder. Det finns inget ställe i hela världen som är bättre än söder. Det är något magiskt med den delen av staden. Det är så vackert där och solen lyste och gjorde det ännu vackrare. Det var dessutom inte alltför kallt utan bara lagom friskt i luften och jag bara kände hur jag trivdes och kände mig hemma igen. Jag hade landat. Jag gick runt på söder på massa små bakgator som jag inte gått sedan jag var 15 och hängde som mest på söder. Det var mysigt och solen sken. Det blev sedan skanstullsbron och sedan raka vägen hem. Sen blev det en hundpromenad på en timme och efter det skyndade jag mig iväg till Högdalen för att ha min första trumpetlektion på fyra månader. Det var ett fint återseende med min trumpetlärare Oscar, en underbar och virrig människa! Så mycket spelande blev det inte, vi satt mest och pratade och gjorde rent min trumpet som stått och dammat igen i ett hörn i mitt rum..
På kvällen blev det sedan middag med mina fyra närmaste vänner och det var också mysigt! Så jag hade värsta mysdagen och allt var bara jättebra. Promenaden fick mig att minnas hur vackert och underbart Stockholm är och att sedan träffa mina underbara vänner fick mig att må ännu bättre. Det var fint.
Vad jag mer gjort sen jag kom hem är kanske inte så kul att veta så jag tar det bara kort.
Fredag
- Komma hem
- Middag med familjen
- Sova hos finaste Sophie
Lördag
- 50årsfest
- Träffa Disa och hennes nya hund Urwis som var sötast i världen
- Än en gång sova hos Sophie
Söndag
- Teater
- Hänga på 44an och träffa gamla vänner
- Middag hos Janines pappa. (Janine är min brors flickvän) Det var en trevlig middag!
- Sova hemma för första gången!
Måndag vet ni.
Tisdag
- Hänga med Disa som var halvsjuk och hennes sjuka inneboende. Jag och Disa hade en superfrukost.
- Sjukhusbesök med Hanna, inneboenden.
- Storhandla på Ica Maxi i Nacka
- Spela massa trumpet
- Ha en hemmakväll för första gången
Onsdag
- Skjuta pistol ute i skogen med min kära far och hans vän
- Repa med storbandet, jobbigt det där med trumpeten!
- Sova hos Sophie igen
Torsdag
- Vaknade och tänkte dra hem, men märkte då att jag var inlåst i lägenheten.
- Gjorde gröt och väntade på att Sophie skulle komma hem på sin lunchrast och släppa ut mig
- Kollade på Kyss mig, som var väldigt bra
- Blev utsläppt och åkte hem
- Spelade massa trumpet
- Sökte jobb
- Träffade Ella!!
Och nu är det fredag och idag ska jag klättra och sen blir det Thaimat med Lybeck och Cass. MUMS!
Det är väldigt konstigt att vara hemma. Det är så mycket intryck och så mycket folk. Sjävla känslan av att vara hemma är egentligen inget speciellt. Det går så fort att anpassa sig till något man känner till så bra. Redan första dagen kändes allt som vanligt igen, jag var ju hemma i min lägenhet där jag bott hela mitt liv. När jag sedan började tänka på att jag för två dagar sedan satt i Ubud så kändes däremot allt helt skevt. Det var jättekonstigt. Men jag trivs hemma och livet rullar på för fullt. Ibland är det dock lite för mycket. Jag är ju van vid att inte planera och bara ta dagen som den kommer. Så funkar det inte riktigt här. Och jag saknar livet på resande fot, men det är ändå skönt att vara hemma igen, men jag stör mig på att jag förstår vad alla säger runt omkring mig. Jag bryr mig inte om vad alla på hela tunnelbanan pratar om. Jag vill inte veta, jag vill att de ska prata något okänt språk så jag slipper förstå och ta till mig allt de säger.
Det som kommer hända nu i mitt liv är att jobbletandet ska komma igång på allvar! För jobb måste jag ha! Jag säger farväl till den här resedagboken och tar tag i mitt riktiga liv. Jag släpper resan och tackar för alla kommentarer och läsningar.
Puss och kram från mig!
Ni får lite smakprovsbilder från Ubud också, resten kommer när jag fixat mitt minneskort. Vet inte om jag kommer lägga upp dem här dock, men på facebook kommer de finnas!
På moppeäventyr innan vi drack bajskaffe och träffa Polisen
Här sitter de och gör bajskaffe
En ganska stor fladdermus
Vulkan och berg
En väg i Ubud
Ubud-Dans
Mer dans
Och ännu mer dans
Sen kom nå läskigt som också skulle dansa
Massa yoga blev det!
Chilla på övervåningen i Hanzanos hus
Captain Morgon i Balikläder!
Morgon på väg till yogan
DANS
DANS!
Död fågel som fastnat i trädet
Mer fåglar
Och här är det massor av fåglar!
Här var vi i vattentemplet och skulle be
Be, be, be
Och be lite mer
Här var det heliga vattnet som sprutades ut i bassängen
och som man bad under
Liten fin gemensam bön
Sen hittade vi ett litet vattenfall i djungeln
Det gick vi in bakom
Djungeltempel
Sen var det alla hjärtans dag och vi åt chokladhjärtan
Och vi gjorde om mina trasiga byxor till en tröja
Skjutsade ner Emmi till bussen som tog henne
till Kuta
Ryggsäck, bräda och en liten väska till, inga problem! Allt på en gång
Sen var det middag......... och inte vet jag vad det var
jag åt
Muuums
Moppekiosken jag köpte maten ifrån
Art Zoo!
Street Art
Badminton
På väg till sista morgonyogan
Pussa hejdå till min flipflop, haha.
Och sen slänga dem....
Äta lunch!
Vänta på taxibussen.........
väntade liiiiiite för länge..... snackade med en
snäll taxichaffis och lyckades övertalla honom att
ringa till busskontoret
och fråga hur det gick med min buss...
vänta lite till..... men sen kom den, bara
50 minuter sen!
Gillar verkligen bilderna. Någon gång ska jag åka till Ubud. jag tycker som du att det som är jobbigt är att man måste planera annars funkar det helt enkelt inte :( Jag har i alla fall den lyckan att jag hat sommarlov och jullov dvs mycket ledigt då man kan följa sin rytm på ett annat sätt än i vardagen.
SvaraRaderaJag är glad att du åkte på din resa och att den blev så lyckad. Glad är jag också för att du kommit hem.
Kramar Ma