Historien om minna korta surfingkarriar

Det var den tionde januari 2012. Klockan var ungefar ett pa dagen och jag och Emmi hade precis anlant till Kuta pa Lombok. Resan dit borjade halv nio pa morgonen da vi satte oss pa en bat som tog oss over de livsfarliga vagorna, genom regnet, over till Lombok. Darifran blev det minibuss forst till flygplatsen for att lamna av folk och sedan vidare till Kuta, men efter flygplatsen var jag och Emmi ensamma i minibussen tillsammans med chaufforen sa vi spred ut oss sa mycket vi kunde och sov! Som sagt var klockan ett nar vi kommit fram till Lombok och checkat in pa hotellet. Vi tog oss en tripp genom staden och redan efter tva minuters vandring hittade vi tva surfinglarare pa gatan, Leo (eller Neo, Deo, Dijo.. ja nanting hette han, men vi forstod aldrig sa vi kallade honom Leo) och Blackberry (mycket enklare namn!). De bara satt dar och hangde och borjade prata med oss. Vi berattade var plan om att lara sig surfa och de erbjod oss ett grymt pris pa lektion sa vi bokade in oss redan dagen efter.

Dag 1 pa vagorna:
Klockan nio blev vi hamtade av Leo och Blackberry pa hotellet. De tog oss till en strand dar vi forst fick ova pa att bara stalla oss pa bradan pa stranden. Nar vi ovat pa det nagra ganger var det dags att hoppa i plurret, eller jag menar stalla oss pa vagorna. Vi paddlade ut tillsammans med dem och nar det kom en vag hjalpte de oss genom att putta fart pa bradan och sen var det bara att hoppa upp. Emmi var proffs fran borjan, men jag klarade det ocksa efter ett tag. Efter tva timmar sved ogonen och kinderna brande. For varje gang man ramlade i vattnet gnuggade man bort mer och mer av solkramen. Vi tog en kort vatten och lunchpaus for att sedan aterga till vattnet. Vid tre fick vi ta var sista vag och vi gick sedan upp for att ata lite mer och dricka massa vatten! Jag och Leo ater fran samma tallrik och Emmi sitter och pratar med en tysk som precis kom till stranden for att surfa. Da helt utan forvarning kommer varldens storm. Stallet vi sitter pa har massa godis, chips och annat som de saljer och allt borjar flyga ivag, till och med deras kastruller! Ganska fort borjar det ocksa sporegna. Blandningen mellan blasten och regnet gor sa att det kanns som nagon kastar nalar pa min nakna hud. Jag hjalper till och haller i nagra kastruller tills Leo sager at mig att springa ivag till ett stalle 20 meter bort, for att ta skydd. Fem minuter senare kommer han och Blackberry ocksa dit.

Sa vi star dar i sporegnet, kalla och blota och vill bara hem. Handdukarna som jag och Emmi har runt oss ar helt dyngsura och det ser inte ut att finnas nagot slut pa ovadret. Vi vantar, och vantar och till sist ger vi upp. Vi bestammer oss for att kora hem genom regnet. Det ar trots allt Leo och Blackberry som kor sa det ar bara att lita pa att de klarar det, medan jag och Emmi sitter bakom och fryser. Vi kor en sjukt dalig vag genom bergen, det ar hal over hela vagen och pa vissa stallen ar det vatten upp till knana. Pa ett sadant stalle med mycket vatten och lera valter jag och Leo, nastan! Bada har som tur ar bra reflexer och satter ner foten direkt nar vi borjar tippa, men min flipflop fastnar i leran, haha. Jag far upp den till slut och vi kor vidare. Det ar kallt, men anda harligt att aka i regnet.

Vi kommer hem ordentligt och val inne i rummet far vi varldens basta overrasking; vi har varmvatten!!!!!! Det ar forsta hotellet pa jag vet inte hur lange, som faktiskt har varmvatten. Det var en sa sjukt bra dusch! Den var sa underbar sa att Emmi inte ens skulle bytt ut den duschen mot riktigt, riktigt bra sex!

Efter var extraordinara dusch sa tog vi pa oss mysklader och at varm nudelsoppa! Nudelsoppan var nastan lika magisk som duschen, men inte alls lika god som i Vietnam. Efter det hangde vi pa Shore Bar, som var var grannbar dar vi hangt kvallen innan ocksa. Vi var i princip de enda turisterna dar, forutom en tjej som var runt 35 och tre aldre man. Alla fyra hade varit dar kvallen innan ocksa. Vi hangde lite med Leo och Blackberry, men gick hem tidigt eftersom vi skulle upp och surfa nasta dag ocksa.

Dag 2 pa vagorna:
Den har dagen tar vi ingen lektion av Leo och Blackberry utan vi hanger bara med dem till nagra andra vagor. Vi hyr varsin brada och en gemensam moppe. Vi aker till en liten by och darifran tar vi en liten bat ut till en liten vag, fast nej vagorna var inte sa sma. Men de har vagorna lag inte vid stranden, utan mitt ute i vattnet, vilket var lite laskigt. Speciellt nar det forsta som hander ar att det kommer en superstor vag som skoljer over mig. Den tar med sig min brada som dras nerat tillsammans med vagen och eftersom jag sitter fast med mitt vansterben i bradan sa dras jag ocksa nerat. Jag kanner hur jag behover luft, men har ingen aning om var ytan ar. Till slut kommer jag upp och andas, men det ar inte lange jag far vara i luften for direkt nar jag kommer upp ser jag en ny monstervag som kommer mot mig och samma sak hander igen. Jag dras nerat, kan inte andas och vet inte var ytan ar, men tills slut kommer jag upp, an en gang. Efter den vagen behovde jag verkligen andas, for jag hann inte andas tillrackligt mellan vagorna. Det var ingen bra borjan pa dagen, men efter det sa var det ratt lugnt. Dock kom det inte sa manga vagor som var bra for oss nyborjare. Vi stannade anda dar ute i fyra timmar innan vi drog oss hemat.

Pa vagen hem borjade det sporegna och det var omojligt att kora fortare an 20km/h. Jag sag ungefar fyra meter framfor moppen och det gjorde ont att ha ogonen oppna. Mitt i regnet, lite langre fram pa vagen, ser jag hur en hel buffalo-grupp borjar traska over vagen. Jag blir tvungen att stanna for att slappa over dem, men jag var inte beredd pa att jag hade tva surfingbrador pa vanster sida av moppen, plus Emmis vikt at det hallet ocksa, sa vi valter, helt stillastaende, och skrattar at hur klumpiga vi maste sett ut. Resten av farden gar bra och nar vi kommer hem ar vi helt slut. Vi tar moppen till en billig restaurang dar vi atit tidigare och sen drar vi hem och chillar resten av kvallen. Vi somnar runt tio, elva pa kvallen.


Dag 3 pa vagorna:
Blackberry och Leo lamnar vi hemma den har dagen och drar till samma stalle som vi var pa dag ett. Det ar riktigt svart att komma upp pa bradan utan att fa hjalp av Blackberry och Leo, men vi ovar och ovar tills vara ansikten verkligen ar tomato-faces! Ja, riktigt branda ar vi efter tre dagar i vattnet med stekande sol pa oss! Jag ger upp efter kanske tva timmar och dricker vatten istallet, och Emmi kommer ocksa upp. Hon forsoker sedan sig pa vagorna igen men jag orkar inte fortsatta. Jag ser att det har ar slutet pa min surfingkarriar, en karriar som var hela tre dagar lang. Det var inte min sport, det var aldrig roligt, inte ens nar jag stod pa vagorna. Dessutom ar ju vatten ratt laskigt...

Sa jag hoppar runt bland vagorna medan Emmi ovar och ovar. Sedan gar jag upp pa stranden och gor massa sit-ups, vettefan varfor jag kande for det, men sa blev det. Sen tar jag och Emmi och en kort springrunda tillsammans langs stranden. Efter det ar vi helt slut och drar hemat.

Pa kvallen blir det Shore Bar igen, dar vi springer in i Lawrence, en kille fran London som vi bade traffat i Siem Reap och Nah Trang. Men vi hanger inte med honom den kvallen, vi halsar bara och sen festar vi galet med Leo och Blackberry. Jag och Emmi har ocksa mycket ivriga och langa konversationer om den 35ariga kvinnan som varit pa Shore Bar varje kvall vi varit dar. Hon ar dar sjalv och har alltid massa lokala killar runt sig. Vi doper henne till Karin for att veta vem vi pratar om och diskuterar vad hon gor dar i Kuta, for hon ser inte ut som en surfare och om man inte surfar finns det verkligen ingenting att gora i Kuta, Lombok. Vi ser hur minst tva av de lokala killarna flirtar med henne, de spelar gitarr och sjunger, sittandes vid hennes sida och kollar in i hennes ogon. Vi doper den av killarna som ar mest pa henne till Pet, eller Peter. Karin och Peter, ett riktigt fint svenskt par, men vi fick aldrig veta vad den riktiga historien om Karin och Peter var. Vi har bara vara spekulationer om dem..

Redan forsta kvallen vi kom till Kuta, Lombok sa traffade vi pa en jattesot kattunge pa Shore Bar och varje kvall ar han dar. Sa den har kvallen, dag 3 pa vagorna, doper vi honom till Ivar. Han ar varldens sotaste katt, forutom att han jamar lite for mycket. Jag och Emmi planerade att sno med oss honom hem for att han var sa underbart gullig. Speciellt nar han somnade i Emmis kna.


Dag 4, Emmi pa vagorna och jag i sangen:
Jag gav som sagt upp min korta surfingkarriar redan dag 3 sa dag 4 ar det bara Emmi som drar ut pa havet. Jag skjutsar henne pa moppen bort till de vagorna som lag mitt ute i vattnet och tillsammans med Blackberry tar hon en bat ut dit. Jag drar sedan hem och sover, for jag hade dragit pa mig nagon forkylning och kanske lite feber pa det ocksa. Jag lamnade Emmi vid halv nio pa morgonen och vid tolv tar jag moppen for att hamta henne igen. Halvvags dit oppnar sig himlen och regnet vraker ner. An en gang gar det bara att kora 20km/h... jag fryser och snorar och tanker att nu kommer jag bli riktigt javla sjuk men det ar bara att fortsatta kora. Nar jag kommer fram ar jag helt blot, fran topp till ta. Jag vrider ur mitt linne, men det blir langt ifran torrt. Jag hanger hjalmen pa moppen och satter mig pa ett fik och dricker lite iste, tills Emmi och Blackberry kommer tillbaka till baten.

Nar de kommer tillbaka gar jag till moppen och inser hur dumt det var att hanga hjalmen dar, for den ar nu vattenfylld.. smart tjej! Vi aker hem och har var sista kvall pa shore bar. Fast innan det ater vi fisk till lunch, chillar och sover lite pa rummet. Spelar kort och ater chips och choklad. Ater lite middag ocksa. SEN gar vi till Shore Bar, dar jag tar en chokladmilkshake och Emmi dricker ginger tea. Nar vi sitter dar och snorar i var nersuttna soffa, dar vi nu kanner oss som hemma eftersom vi alltid sitter i samma soffa nar vi ar dar, med Ivar i knat. Da kommer Daniel fran Gili in pa baren. Wohooo, vi hade glomt byta facebook med honom, sa det var underbart att han kom dit. Han kom fran Goteborg och hade lovat mig att visa allt coolt med staden nar han kommer tillbaka till Sverige.. vilket ar om typ tva ar. Den som vantar pa na gott vantar aldrig for lange!

Vi sitter med Daniel och tva chilenare, som han nu bor med, i nagon timme eller tva. Sen ar vi for trotta for att umgas och klockan ar halv tolv sa vi gar hem.

Dag 5 pa vagorna, men utan brada
Vi lamnade Kuta, Lombok klockan halv nio och tog oss over vagorna med hjalp av en stor bat. Fran Lombok till Bali akte vi och det tog fyra timmar. Sen var det minibuss darifran till Kuta, Bali. Ja, staderna heter samma sak bara att en ligger pa Lombok och en pa Bali, vilket ar tva olika oar. Och Kuta, Lombok ar mycket battre an Kuta Bali, for Kuta Bali ar alldeles for hektiskt. Det ar manniskor, bilar, bussar, moppar overallt och smabarn som forsoker tvinga pa en massa armband. Sen ar det massa australienare som bara ar har for att supa skallen av sig ocksa, sa vi maste ut och festa en natt ocksa! Massa langhariga surfare som man kan dricka sprit med. Det klarar man kanske en natt, men mer an sa far de inte!

Dag 6, ja jag har fastnat for dagarna nu...
Den har dagen checkade vi stranden och sprang pa en lokal, trevlig kille som heter Vez och som gaaarna ville lara Emmi att surfa. Sa an en gang hittade vi surfinglarare utan att ga genom nagon dyr surfingskola! Sen kollade vi bara resten av staden och jag kopte en grym second hand vaska som ar galet fin! Tycker jag.. ska inte saga for bra saker om den kanske, men den ar sa vacker!

Sen drack vi kaffe och chillade resten av kvallen........ tog en ol ocksa! :)

Dag 7, Emmi kor pa vagor igen!
Dag 7 ar idag och det har varit en bra dag. Emmi har provat sin lycka pa vagorna igen tillsammans med Vez och jag tror att det gick bra! Sen har vi tagit det valdigt lugnt, mest hangt runt med massa Bali-manniskor pa stranden OCH EMMI HAR KOPT EN SURFINGBRADA!

Sen pa kvallen hangde vi med Vez och nagra snubbar fran Jakarta pa stranden och drack "Palm Wine" med sprite, kollade pa solnedgangen och fick se massa coola korttrick. Och nu sitter vi har, Emmi skypar och jag skriver och sen ska vi ut och festa med langhariga australienare!

Bilder ar saklart ett maste:

Trappa upp mot en utsiktplats pa Gili! 

Fast det var typ forsta trappan av 300...  

 

Lite malningar fran Finland pa Gili!

 

Emmis malning pa Gili!

 

Lite utsikt

 

Vi hittade mysiga stolar och drack kaffe!

 

Hast och vagn-taxi i regnet pa Gili!

 

Regn pa Gili med liten pojke till hoger

 

Fina katter pa Gili!

 

Tonfiskmiddag!

 

Blackberry och Emmi pa vag till vara forsta vagor!

 

Hast pa Lombok!

Kuta, Lombok forsta dagen

 

Ivar i mitt kna, forsta dagen pa Shore Bar

 

Har sitter jag och vantar pa att Emmi och Blackberry ska komma 

tillbaka fran vagorna.

 

Dricka iste och lasa, i vantan pa Blackberry och Emmi.

Emmi med ginger tea i handen och Ivar i knat.

Batresa fran Lombok tillbaka till Bali.

 

Vi traffade pa en ganska udda kille pa stranden en dag i Kuta!

Han lar bli ganska sandig i haret...

 

De gillar att anvanda Absoult Vodka flaskor till bensin har..

och med tanke pa hur manga flaskor de har sa maste de

gilla var alskade svenska sprit ocksa!

 

KUL, KUL!

 

Graffiti-gata i Kuta, Bali

 

Lite street-art

 

Emmi pa bradan

 

Stranden i Kuta

 

Kolla pa brador

 

Jag med min coola moppehjalm och man ser lite av min nya 

underbara vaska! 

 

Min fina hjlam!

 

Emmis brada utanfor vart hotellrum!

 

Solnedgangen!

 

Har satt vi och hangde med vara nya Indonesiska vanner och

drack Palm Wine!

 

  

Emmi och Jag i solnedgangen!