Long time and no see little resedagbok! Men nu ar jag har igen!
Efter att vi varit pa Pangkor drog vi till en annan Malaysisk o som heter Penang. Stranderna dar var inte sa fina och vattnet var ganska ackligt sa vi aventyrade i deras nationalpark och festade i deras stad Georgetown. Den festkvallen borjade pa en reggaebar dar vi drack massa drinkar, kahlua-milk var helt galet god! Vi fortsatte sedan till "food-paradise" och at sushi och nar vi satt dar sa kom servitoren med tva ol och sa: "from the gentleman over there" och pekade pa en snubbe som satt nagra bord bort. Han var dar for att jobba och kom fran LA eller na sant. Vi drog vidare till en klubb dar vi traffade nagra britter och dansade natten lang...
Tagstationen i Penang ar liten. Det ar ett rum med en reception, nagra soffor och en tv som spelar malaysiska dokusapor och spottar ut, for oss, obegripliga ord i konstiga reklamer. Jag och Emmi kommer dit en timme innan vart tag ska ga. Vi sitter pa en av trabankarna och diskuterar de malaysiska dokusaporna och nar de ar slut kommer det nyheter. Vi forstar inte vad de sager, men bilderna visar att det handlar om oversvammningen i staden vi ska till, Bangkok. Det ar nu en vattenstad men vi ska bemastra vagorna och ta oss forbi den och vidare till Kambodja!
En aldre kvinna avbryter vara diskussioner om vattnet: "Sa ni ar svenskar?" fragor hon. Vi sitter och smapratar med henne och hon berattar att hon och hennes man aker till Thailand fran oktober till april varje ar. Ganska skont kan jag tanka mig. Klockan ar tjugo over tva och vart tag ska ga, men inte en vagn i sikte. Kvinnans man berattar att de haller pa att laga ett hjul pa taget och darfor kommer det vara 40 minuter sent. Det gar en timme till, kanske tva, och sen rullar taget sakta in pa stationen.
Taget borjar rulla norrut, valdigt langsamt. Vi stor oss pa snigeltakten, men vad vi stor oss pa mest ar var egna naivitet. Resan ska ta 22 timmar och vi har ingen mat med oss. Vi hade bara 30 kr kvar och tankte att det ar bast att spara dem till taget istallet for att kopa matsack for dem eftersom det enda man kan kopa i matsack ar typ chips. Nu nar vi sitter pa taget angrar vi att vi inte kopte chips, for en restaurangvagn syns inte till. Det hela slutar med att jag till och med ater laktris!
Vi passerar gransen och far ga ur taget och fylla i massa papper och fa stamplar i passen. Vi gar sedan in i taget igen och satter oss. Hungriga som djur. Vi har bara atit frukost och klockan ar halv tio. Da kommer det forbi en kille och ger oss en meny. MAT! De ar lite kloka har i Asien i alla fall, de later en inte aka 22 timmar utan mat. Sa vi bestaller in middag och frukost till imorgon.
Tagets gungande vaggar oss till somns och nasta morgon vaknar vi och far frukost direkt. Sa underbart med mat! De tva sista timmarna av resan far vi byta till en varm svettig buss, eftersom de sista stationerna ar oversvammade. Svettiga och utmattade av att ha suttit stilla for lange kommer vi till Bangkoks tagstation. Det ar varmt soligt och inget vatten nagonstans. Klockan ar tre pa eftermiddagen och nasta tag till Kambodja gar 05.55. Vi spenderar de kommande 15 timmarna pa tagstationen. Vi ater middag pa KFC, dricker ol sittandes pa det harda stengolvet och spelar uno med tre andra backpackers. Senare ser vi en lapp som sager att alkoholkonsumtion pa stationen kan leda till 10.000 bath i boter, sex manaders fangelse eller bade och. Haha, men vi blev inte upptackta :)
Efter ytterst lite och dalig somn satter vi oss pa taget som tar oss till Kambodjas grans. Vi lagger vara sista cash pa visum. Helt panka kommer vi in i Kambodja och vi kan inte ta oss vidare in i landet for bankomater ar inget de har vid gransen, korkat nog! Vi lanar pengar av tva tyska killar och delar taxi med dem till Siem Reap.
Hostelet vi bor pa har toapapper (!), badkar, eget kylskap pa rummet, gratis internet och breda sangar! Livet leker helt enkelt.
Dagen efter var ankomst blir vi hamtade av en tuk-tuk (deras typ moppetaxis) klockan atta pa morgonen. Vi spenderar dagen i olika tempel i Angkor Wat. Fotograferar de pampiga byggnaderna och springer runt i Tomb Raiders-miljoerna. Pa kvallen gar vi till ett kambodjanskt BBQ-stalle. Det ar ungefar som fondue fast man grillar istallet. Man far in en platta och sen massa olika kott, bland annat krokodil! Det var dock inte sa speciellt med krokodil, men saserna de hade pa stallet var galet goda!
Efter middagen gar vi till ett stalle som spelar alldeles for hog musik. Vi dricker drinkar och snackar med tva chilenska killar. Jag far lara mig att Manu Chao ar fransk, jag har alltid trott att han var fran Chile. Man lar sig nagot nytt varje dag!
Dagen efter vaknar vi vid halv ett. Vi utforskar den lilla staden och till middag blir det groda! Emmi far hela grodor serverade pa ett fat och jag far nagon sas med grod-delar i. Ganska suspekt att se sma grodtar i maten. Det smakade egentligen inte sa mycket, var mest pilligt att ata eftersom de var sma ben overallt och inte alls mycket kott.
Efter middagen sitter vi pa vart rum och dricker sparkling wine och nagon vodkablandning och lyssnar pa musik. Vi spelar sedan biljard och jag vinner, woohoo! Efter det spenderar vi natten pa det kambodjanska dansgolvet! Basta utekvallen pa lange. Vi dansar och dansar och hanger med nagra britter som var jatteroliga. Jag tappar sedan bort Emmi och gar hem vid fem pa morgonen. Hon har nycklarna sa jag knackar pa var dorr, men ingen oppnar och den ar last. Jag gar tillbaka till stallet vi var pa, men det ar stangt, ja det ar stangt overallt och staden ar helt dod, forutom alla tuk-tuk chaufforer som star i varje horn och ropar pa en. Jag gar tillbaka till hostelet och satter mig och vantar pa Emmi. Jag funderar pa var hon kan vara och borjar bli lite orolig. Vad ska jag gora om hon inte kommer tillbaka??? Men som tur ar dyker hon upp efter ett tag. Hon hade dragit med nagra av britterna till ett hiphop-stalle och sen hangt med dem ett tag tydligen. Sa hon var inte mordad eller nat, sa allt ar bra!
Idag har vi haft en bakisdag och atit pizza! Forsta dagen pa hur lange som helst da vi inte ater ris. Det var sa gott!
Vi gillar Kambodja, forutom alla smabarn pa gatorna som forsoker salja vykort och bocker och allt mojligt. Och alla tuk-tuk-forare som ropar pa en sa fort man gar forbi. Om jag vill ha en tuk-tuk gar jag val fram till dem, jag hatar nar folk ropar pa en!! Samma sak pa alla marknader. Jag kan inte kopa saker av de som ropar pa mig, jag gar alltid till de andra istallet. Vi var pa en nattmarknad forsta dagen har och da kopte jag atpinnar och salt och pepparkar. Jattefina! :) Emmi kopte salt och pepparkar ocksa och salladsbestick. Det ar verkligen roligt att kopa saker pa de dar marknaderna eftersom man far pruta sa mycket och forhandla om priset. Superskoj!
Puss och kram for den har gangen. Vi far se nar vi hors igen!!
Jag hade tankt lagga upp massa fina bilder har ocksa, men datorn ar sa seg och dalig sa det gar inte. Buhu :(
Tack Maja att du skriver så mycket! Det är så roligt att "hänga med" på er resa. Ni får komma överens att inte lämna varandra, speciellt efter massa drinkar,öl et.c. Du får skälla på Emmi ist för mig nu!!!
SvaraRaderaHa det gott o ta hand om er!
kram Raija